Över mig själv, dagen har bestått av tårar såväl som skratt.
Jag har skrattat åt bubblande minnen, gråtit för förlorade personer.
Och det har känts skönt! På någon sett har jag för första gången idag accepterat
att ni är borta, att ni faktiskt är änglar och har det bra där ni är.
Tro inte att jag tycker det är okej att ni är borta.
För det gör jag verkligen inte, det är grymt orättvist och svårt.
Men nu har jag bearbetat minnena med er, och tagit vara på sakerna som vi gjorde tsm.
Men jag saknar er inte mindre för det. Den där tomma känslan sitter fortfarande kvar.
Men på nåt sett blev det lite lättare.
End of story ..



Jag är också stolt över att jag tagit tag i en del saker idag, sökt sommarjobb.
Skrivit brev, ska snart skicka iväg brevet.
Det känns skönt.
Nu sitter jag och väntar på underbaraste tett som ska hämta upp mig :)
Så ska vi åka och hämta hennes data och posta de där brevet.
Så jag funderar på om jag ska byta om kanske? :P
Aa, det ska jag nog.
Vi ses nog senare en gång till :).
Ta hand om er och dom som står er nära!!




Peace & Love ♥